Bakgrund/problem: PÄ senare Är har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrÄgasÀtts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll Àr en ÄtgÀrd som tagits fram för att regeringen ska kunna sÀkerstÀlla den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten Àr ledningen som bÀr ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie lÀggs pÄ att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att kartlÀgga hur förordningen om intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svenska myndigheters internrevision för att kunna dra slutsatser om i vilken ansvarslinje de befinner sig i dagslÀget samt att föra en diskussion kring internrevisionens oberoende. I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer pÄ sex olika myndigheter med krav pÄ internrevision har empiri insamlats som tillsammans med teoretisk referensram ligger till grund för analys och slutsatser. Studien visar att svenska myndigheters internrevision befinner sig i den tredje ansvarslinjen. Vissa variationer inom den tredje ansvarslinjen kan urskiljas pÄ grund av dels otydliga riktlinjer för internrevisorerna för att kunna bibehÄlla ett oberoende i samband med rÄd och stöd och dels pÄ grund av bristfÀlliga kunskaper i den andra ansvarslinjen avseende hur ansvaret ska fördelas. .

Bakgrund och problemdiskussion: Under Ärens gÄng har det intrÀffat flera företagsskandaler. Det har sett bra ut pÄ ytan men insidan har visat motsatsen. Fasaden kollapsar till följd av bristande kontroll. Intern styrning och kontroll och COSO:s Internal Controll ? Integrated Framework blir allt mer aktuellt för att fÄ ordning och reda.

Intern kontroll Àr ett begrepp som i dagslÀget har olika definitioner beroende pÄ situation, dessutom anvÀnds begreppet i en mÀngd olika sammanhang. Intern kontroll existerar Àven inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll Àr reglerad av lagar. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur kommunala styrelser, nÀmnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering Àr en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.

VÄrt examensarbete beskriver och analyserar hur den interna kontrollen Àr utformad i nÄgra utvalda företag samt hur anvÀndandet av intern kontroll skiljer sig Ät företagen emellan. I studien jÀmförs företag med varierande storlek och Àgarstruktur som styrs av olika regleringar. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i COSO:s ramverk dÀr vi utifrÄn ramverket diskuterar företagens kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, kommunikation och uppföljning. Vi har vidare diskuterat andra relevanta teorier och normgivare. Exempelvis innebörden av internrevision, intern kontroll och corporate governance samt de lagar och regler som styr företags interna kontroll..

Sammanfattning: ?Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll?Datum:  2014-06-11NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhÀlle och Teknik, EST,                 MÀlardalen HögskolaFörfattare: Patrick Björksved, Martin HuldtTitel: Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontrollHandledare : Magnus LinderströmNyckelord: Intern kontroll, intern revision, intern styrning, COSO-modellen, Lean productionFrÄgestÀllningar: -Hur utformar ledningen sina interna kontroller för att effektivisera verksamheten?-Hur ser varulagerprocessen ut, frÄn bestÀllning till leverans?-Hur arbetar ledningen med implementering av förbÀttringar och effektivisering av de interna kontrollprocesserna?Metod: Studien Àr uppbyggd pÄ en deduktiv ansats baserat pÄ kvalitativ data. Författarna samlade in data genom intervjuer som dÀrefter formade empirin och analyserades genom de valda teorier och modeller. Slutsats: Företaget anvÀnder flera kontroller i verksamheten utifrÄn COSO- samt övriga modeller. Exempel pÄ dessa Àr att de övervakar implementeringen av nya kontrollprocesser samt att ledningen arbetar aktivt med att alla anstÀllda ska arbeta mot samma mÄl.Författarna finner flera möjliga förbÀttringsomrÄden. Exempelvis implementering av en lokal HR- avdelning för att bÀttre tillgodose medarbetarnas behov samt att införa processer för att mer effektivt kontrollera arbetsbördan. .

Bakgrund och problem: Redovisningsskandaler de senaste Ären har bidragit till minskat förtroende inte bara för nÀringslivet utan Àven för statliga organisationer. För att stÀrka förtroendet för statliga myndigheter har en ny förordning avseende intern styrning och kontroll, FISK, trÀtt i kraft 1 januari 2008. I och med FISK skall myndigheterna kunna försÀkra att den interna styrningen och kontroll bedrivs pÄ ett betryggande sÀtt. Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att analysera myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll, med avseende pÄ rapportering. Vidare avses Àven att identifiera och analysera förÀndringar och effekter som pÄverkat myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll i och med införandet av FISK.

Enligt lag skall kommunala nÀmnder sjÀlva bedriva intern kontroll nÄgon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta pÄ att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en faststÀlld plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. DÀrför har vi studerat huruvida smÄ och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi anvÀnt Àr datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frÄgeformulÀr.Resultatet av undersökningen Àr att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna Àr stora eller smÄ. Det har ocksÄ visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan Àr betydligt högre jÀmfört med smÄ kommuner. I slutsatsen har vi presenterat nÄgra delförklaringar till varför stora kommuner i större utstrÀckning har en internkontrollplan..

Syftet med vÄr uppsats Àr först att ur revisorns perspektiv göra en jÀmförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. DÀrefter görs en analys av vilken utveckling som kan förvÀntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

Intern kontroll Àr ett begrepp som fÄtt ökad aktualitet i spÄren av olika finansiella skandaler i privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav pÄ kostnadseffektivitet ocksÄ bidragit till ett ökat fokus pÄ intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, sÄsom ett landsting, Àr reglerad av lagar. I kommunallagen fastslÄs att styrelsen i kommun eller landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats Àr att undersöka olika aktörers perspektiv pÄ den interna kontrollen ett landsting.

VÄren 2006 lÀmnade för första gÄngen svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lÀmnas för att förbÀttra transparensen i bolagen och dÀrmed aktieÀgarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar pÄ frÄgan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieÀgarna. Syftet Àr att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlÀgga förhÄllandet mellan rapporterna och den rÄdande normen pÄ omrÄdet, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehÄllsanalys beskriver uppsatsen innehÄllet i de fristÄende rapporter om intern kontroll som avgivits för Är 2005. Analys görs ocksÄ av förhÄllandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehÄllsanalysen.Uppsatsens resultat Àr frÀmst av beskrivande art, men nÄgra sammantagna slutsatser dras utifrÄn analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehÄller relativt mycket substans i förhÄllande till ramverket.

Studien syftar till att belysa finanskrisens reella pÄverkan pÄ företagens finansiella riskhantering. LÀsaren ska ocksÄ fÄ en ökad förstÄelse för hur ett mindre antal svenska företag hanterar sin finansiella risk och hur denna hantering mÄhÀnda har förÀndrats.I denna studie har det framkommit att företag bÄde i Kalmar, Emmaboda och BorÄs inte i nÄgon större utstrÀckning pÄverkats av den finansiella krisen som rÄdde mellan 2007-2010. Det som har skett i tvÄ av företagen Àr en ökad intern kontroll och ökad krav vad gÀller kontroll av kontroller för att pÄ sÄ vis minimera risk för företagets intressenter. SÄledes har en viss pÄverkan skett som följd av finanskrisen och arbetet med riskhantering för ett urval av företag i Sverige.Respondenternas instÀllning till finanskrisens 2007-2010 pÄverkan har varit att de inte har förÀndrat sitt dagliga arbete nÀmnvÀrt som följd av krisen..

MÀnniskor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i mÄnga lÀnder, vilket har medfört högre krav pÄ företags interna kontroll jÀmfört med tidigare. Ett ramverk som fÄtt stor spridning och internationellt erkÀnnande Àr COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det vÀxt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssÀkrar de tjÀnster de sÀljer.

En vÀl fungerande intern kontroll leder till att misstag i ett företags rutiner lÀttare upptÀcks innan de kan orsaka vÀsentliga fel i den ekonomiska informationen som finns pÄ marknaden.Intern kontroll har med tiden fÄtt en allt större betydelse för revisionen. En revision Àr begrÀnsad av resurserna i tid och av kostnaderna. PÄ grund av detta Àr det inte möjligt för en revisor att granska alla processer i ett företag utan revisorn mÄste koncentrera granskningen sÄ att revisionen blir sÄ effektiv som möjligt. Som teoretisk referensram för intern kontroll har vi valt att anvÀnda oss av COSO-modellen som Àr ett internationellt erkÀnt ramverk för intern kontroll. Intern kontroll bestÄr enligt COSO av flera olika kontrollkomponenter som tillsammans samverkar för att uppnÄ en god intern kontroll.

Det Àr ofta svÄrt att genomföra förÀndringar inom kommuner. SvÄrigheterna med att genomföra förÀndringar beror pÄ att det enligt kommunallagen rÄder sjÀlvstyre i kommuner och att det dÀrför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbÀttrings- och effektivitetsomrÄden. Kommuner jÀmför sig sÄledes med varandra för att lÀra sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den hÀr studien Àr att jÀmföra en operativ nivÄ, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.